Om intentionalismen handlar om hur intentioner omsätts i handling på individnivå och i gemensamma sammanhang, uppstår frågan hur detta förhållningssätt tar form i de system som präglar vår samtid.
Ekonomin är ett av dessa system.
Marknader framstår ofta som opersonliga mekanismer, styrda av incitament, konkurrens och optimering. Men bakom varje transaktion, varje affärsmodell och varje organisationsstruktur finns mänskliga intentioner. Marknaden är ytterst inte en abstraktion – den är ett nätverk av beslut, prioriteringar och handlingar.
Marknadsintentionalism är tillämpningen av intentionalismens perspektiv på detta område. Den föreskriver inte vilka mål ekonomin ska ha och ersätter inte demokratiska beslut eller värderingsmässiga ställningstaganden. Den synliggör istället sambandet mellan intention, struktur och konsekvens inom ekonomiska sammanhang.
När intentioner är otydliga eller frikopplade från handling tenderar marknader att drivas av kortsiktighet och ren optimering. När intentioner däremot är medvetna, förankrade och kontinuerligt prövade i handling kan ekonomiska system utvecklas i riktningar som är långsiktigt bärkraftiga.
Marknadsintentionalismen är därför inte en ny ekonomisk modell, utan ett förhållningssätt:
ett sätt att återföra medvetenhet om avsikt till de strukturer som formar vår gemensamma framtid.
Marknadsintentionalism är ett sätt att förstå ekonomiska system utifrån de mänskliga intentioner som formar dem. Utgångspunkten är att marknader inte är självständiga krafter, utan sammanvävda med människors värderingar, föreställningar, prioriteringar och ansvarstagande. De strukturer, incitament och mönster som uppstår i ekonomin är i grunden resultat av återkommande mänskliga val.
I detta perspektiv blir det avgörande inte bara vad som görs i ekonomiska sammanhang, utan varför det görs. Intentionen bakom beslut – hur framgång definieras, vilka risker som accepteras, vilka konsekvenser som anses relevanta och vilka som lämnas utanför – påverkar hur marknadens mekanismer faktiskt verkar över tid.
När de bakomliggande intentionerna domineras av kortsiktighet tenderar även systemen att förstärka korta tidshorisonter. Konsekvenser som uppstår senare, på andra platser eller för andra aktörer, får då svagare genomslag i besluten. Men när intentioner i högre grad förankras i långsiktiga sammanhang, i förståelse för ömsesidiga beroenden och i ansvar för konsekvenser över tid, kan samma marknadsmekanismer bidra till andra typer av utfall.
Marknadsintentionalism innebär därför inte ett nytt ekonomiskt system eller en särskild ideologisk riktning. Det är ett perspektiv på hur ekonomiska processer formas genom människors inre utgångspunkter och hur dessa, när de får genomslag i normer, styrning och beslut, gradvis påverkar systemens funktion. Fokus ligger på formen för hur intentioner omsätts i handling inom ekonomiska sammanhang – inte på att fastställa vilka värderingar människor bör ha.
I detta ljus framstår marknader som en arena där det mänskliga samspelet mellan värderingar, kunskap, känslor, intentioner, handlingar och konsekvenser får strukturell betydelse. Individuella överväganden kan, när de upprepas och delas av många, omvandlas till regler, standarder, affärsmodeller och institutioner. Därigenom blir ekonomin en del av det större kontinuerliga förlopp där riktning, ansvar och hållbarhet formas över tid.
Marknadsintentionalism synliggör alltså sambandet mellan det inre och det strukturella: hur människors bakomliggande intentioner, när de får organisatorisk och ekonomisk form, bidrar till de mönster som i sin tur påverkar samhälle, miljö och framtida handlingsutrymme.
Om marknadsintentionalismen inte är en ny ekonomisk modell, utan ett förhållningssätt, uppstår frågan hur detta kan ta konkret form i praktiken. Nedan följer några strukturella utvecklingsriktningar där intentionens roll kan bli tydligare.
Många ekonomiska system är idag konstruerade för snabb återkoppling. Resultat mäts tätt och incitament kopplas till korta cykler. Marknadsintentionalism innebär inte att kortsiktiga mått ska avskaffas, utan att tidsperspektivet medvetandegörs som en formfråga.
När beslut konsekvent relateras till längre förlopp – ekologiskt, socialt, institutionellt – stärks kopplingen mellan handling och konsekvens. Små justeringar i hur mål formuleras och hur uppföljning sker kan förändra riktningen över tid.
Organisationer kommunicerar ofta vad de gör, men mer sällan varför de gör det.
Att tydliggöra intentioner – inte som marknadsföring, utan som faktisk orientering – skapar möjlighet till ansvarsutkrävande och intern konsekvens.
När uttalade avsikter och faktiska beslut glider isär uppstår misstro. När de hålls samman stärks både trovärdighet och långsiktig stabilitet.
Ekonomiska strukturer formas i hög grad av incitament.
Marknadsintentionalism riktar uppmärksamheten mot hur dessa incitament påverkar riktningen i handling. Om belöningssystem enbart premierar kvantifierbara resultat riskerar andra kvaliteter att trängas undan.
Det handlar inte om att eliminera effektivitet, utan om att säkerställa att incitamentsstrukturer inte systematiskt motverkar de intentioner som uttrycks på policy- eller värderingsnivå.
AI och automatisering förstärker existerande logiker.
Därför blir frågan om vem som definierar parametrarna central. Tekniken kan stödja långsiktighet, transparens och resurseffektivitet – men endast om dessa aspekter medvetet byggs in i systemen.
Marknadsintentionalism innebär att teknisk utveckling inte betraktas som värdeneutral i sina konsekvenser, utan som beroende av den mänskliga riktning som formar den.
Ekonomin är inte frikopplad från individens ansvar.
Ledare, investerare, entreprenörer och konsumenter fattar dagligen beslut som tillsammans formar systemet. Samtidigt verkar de inom ramar som de inte ensamma kontrollerar.
Marknadsintentionalism betonar därför ömsesidigheten:
individens intention påverkar strukturen, och strukturen påverkar individens handlingsutrymme. Förändring sker när båda nivåerna utvecklas parallellt.
Dessa utvecklingsriktningar innebär inte att marknaden ska styras mot ett specifikt innehåll, utan att förutsättningarna för medveten riktning stärks.
Varje system som reformeras möter dock motkrafter. Strukturer tenderar att stabilisera sig själva, och även välmenande intentioner kan leda fel. Det är därför nödvändigt att också synliggöra riskerna och fallgroparna.